Patetiskt

Det är svårt att hjälpa någon som bara gråter och gråter. Den frågar efter min tröst men det ända man får ut ur den är tårar, den säger att den inte vill tala om vad det är. Men då har jag faktiskt en fråga, varför ber du om min tröst om du ändå inte tänker säger ett skit? Är inte det bara ett rent behov av uppmärksamhet? Och detta har hänt ett antal gånger nu. Rätta mig om jag har fel!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0