cry
tårar tar aldrig slut. det vet vi alla. men känslor? det känns som om dom aldrig tar slut eller försvinner, varförvarförvarför? hur mycket man än vill att dom bara ska flyga iväg så går det verkligen inte. fick jag en enda önskan här i livet så skulle det vara du. jag skulle aldrig ha några tårar jag vill bli av med, möjligtvis glädjetårar men dom vill man inte ska försvinna. varför var jag så dum? fan alltså, jävla fan. så jävla besviken på mig själv. sumpat mitt livs chans att bli lycklig. det var mitt livs misstag.. men nu är det som det är, vad finns det mer att göra liksom? jag tar dagarna som dom kommer, och väntar inte på något. en härlig sommar fylld med massa skojigt är påväg in, det är bra.
Kommentarer
Trackback
